Arbetsplatsförlagt lärande

Syftet med APL är att du ska få testa dina kunskaper i ett praktiskt sammanhang, i skarpa miljöer. Praktiken ger dig arbetslivserfarenhet under studietiden och ger dig också möjlighet att skapa nätverk i din framtida yrkesroll vilket kan öka dina chanser till ett arbete efter dina studier.

Här uppmuntrar vi dig att hitta en APL-plats på egen hand. Vi tillhandahåller olika verktyg för att du skall känna dig trygg i valet av plats och hjälper givetvis till med att förmedla kontakter till våra samarbetsföretag om det behövs.

 

Alla elever på gymnasieskolans yrkesprogram och inom gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra delar av utbildningen på en arbetsplats. Detta kallas arbetsplatsförlagt lärande (apl) och kan även förekomma inom vuxenutbildningen och på högskoleförberedande program.

Elever på gymnasieskolans yrkesprogram ska genomföra minst 15 veckors lärande på en arbetsplats. Elever på gymnasiesärskolans nationella program ska genomföra minst 22 veckor. Varje vecka med arbetsplatsförlagt lärande motsvarar i gymnasieskolan 23 timmar garanterad undervisningstid. För gymnasiesärskolan motsvarar varje vecka 25 timmar garanterad undervisningstid. Inom vuxenutbildningen kan apl förekomma, men tiden för apl är inte reglerad.

Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen. Handledaren måste vara lämplig för uppdraget och ha nödvändiga kunskaper och erfarenheter.
Huvudmannen ansvarar

Det är huvudmannens ansvar att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att platserna uppfyller de krav som finns på utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och hur fördelningen över läsåren ska göras.

Huvudmannen får besluta om och i vilken omfattning arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande program i gymnasieskolan.
Om skolan inte kan erbjuda apl

Om något oförutsett inträffar som gör att skolan inte kan erbjuda planerad apl ska huvudmannen för gymnasieskolan först samråda med det lokala programrådet.

Det finns två undantagsfall då utbildningar får anordnas trots att man inte kan erbjuda planerad apl. I dessa fall ska huvudmannen besluta om motsvarande utbildning kan erbjudas i skolan:

Om huvudmannen inte kunnat råda över omständigheterna som gjort att det inte gått att tillhandahålla arbetsplatsförlagt lärande. Huvudmannen måste då se till att utbildningen så snart som möjligt förläggs till en arbetsplats.
Om utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en arbetsplats utanför skolan.

Ovanstående information är tillämplig för gymnasieskolan, men inte för vuxenutbildningen.

Nätverk Skikt 3

Skikt 3 Nätverk addressering routing

Funktion

nätverksskiktet ansvarar för att skicka data från en nod till en annan nod på ett pålitligt vis. Det innebär att lagret i synnerhet ägnar sig åt routning (finna väg) och tillhandahåller dataöverföringstjänster åt transportskiktet. Vanliga nätverksprotokoll är IP, IPX, CONS samt CNLS.

  • Översätter logiska nätverksadresser och NetBios namn till fysiska adresser ( NetBIOS namn ==> MAC Adress)
  • Ansvarar för, adresseringen, betsämmande av router ( IP IPX DecNet Appletalk XNS ), styrning av nätverksproblem som paketväxling dataansamling och routingen
  • Om inte routern kan skicka datatframet lika stor som käll datorn skickar så kompenserar ätverkslagret detta genom att bryta ner datat till mindre delar i mottagar änden så återskapar nätverkslagret datat igen
  • Tänk på detta lager som en reseledare

Protokoll

IP; ARP; RARP, ICMP; RIP; OSFP;IGMP;  IPX;NWLink;NetBEUI;OSI;DDP;DECnet

 

Nätverks komponenter

 

Router, Frame Relay, ATM Switchar, Avancerade
Kabel Testare

Applikation Skikt 7

Skikt 7 Applikation (User Interface) Användar gränsnittet.

Funktion:

[[applikationsskikt]]et tillhandahåller kommunikationstjänster till slutanvändarna. Här sker systemoberoende aktiviteter som hanteras av det lokala operativsystemet.

  • Används för applikationer som är speciellt skrivna för nätverk
  • Tillåter access till nätverkstjänster som stödjer applikationer
  • Hanterar flödeskontroll , access , fellkorrigering
  • Exempel på applikationer FTP , NetBIOS baserade applikationer , E-mail

Protokoll:

DNS; FTP; TFTP; BOOTP; SNMP;RLOGIN; SMTP; MIME; NFS; FINGER; TELNET; NCP; APPC; AFP; SMB

Nätverks komponenter:

Gateway

Referensmodellen OSI

Bakgrund

I slutet på 1960-talet upptäckte Departement of Defence (DOD) i U.S.A. att man hade ett allvarligt kommunikationsproblem. Flera olika stordatorsystem från olika tillverkare skulle samarbeta men det fanns inget gemensamt språk ([[protokoll]]) som datorerna kunde ”prata” eller kommunicera med varandra, det saknades ett ([[kommunikationsprotokoll]]). Det fanns heller inget gemensamt sätt att transportera data över nätverk.

 

DARPA

 

Defense Advanced Research Projects Agency ([[DARPA]]) (tidiagre ARPA) fick i uppdrag att lösa problemet. Snart var även högskolor och universitet i U.S.A. engagerade i projektet. Under 1970-talet kunde man komma överens om ett protokoll som blev grunden för [[TCP/IP]], Transmission Control Protocol/ Internet Protocol. Långt senare upptäckte man att om en vidareutveckling skulle kunna ske effektivt måste arbetet ske strukturerat och med en enhetlig modell.

1977 påbörjade en ISO-kommitté (ISO-7498) arbetet och skapade en gemensam modell för nätverkskommunikation. Arbetet resulterade i OSI – [[Open Systems Interconnection]]. OSI-modellen är en teoretisk modell som förklarar och kategoriserar arbetsuppgifterna i datornätverk och dataöverföring. ISO:s [[OSI-modell]] (open systems interconnection model) för datakommunikation standardiserar gränssnitt mellan olika processer i ett kommunikationssystem, så att olika kommunikationsprotokoll kan kombineras.

OSI Open Systems Interconnection

OSI-modellen specificerar ingen kommunikationsstandard eller protokoll utan ger riktlinjer till hur arbetsuppgiftema skall organiseras. Det är viktigt att förstå att OSI-modellen är just en modell. Inget annat. Emellertid certitifierar ISO, protokoll som håller OSI standard. T.ex. ITU X.25 protokollet är antagen av ISO som en tillämpning som tillhandahåller de flesta tjänster i nätverksskiktet i OSI-modellen.

För att förstå hur programmen (som arbetar efter riktlinjema för protokollen) arbetar med varandra är det viktigt att veta hur och varför man delar upp protokollstacken (högen) i olika skikt. Ett protokoll är en överenskommen standard som gör att alla tillverkare av datautrustning kan arbeta med samma förutsättningar och alla användare kan således kommunicera med ett stadard- protokoll. Ett språk kan också på sitt sätt anses vara ett protokoll. Byter ena parten språk slutar kommunikationen att fungera. Därför är fria och gemensamma protokoll en viktig förutsättning i all datakommunikation.

Anta att du skall köpa en dator. Du går till affären och talar med försäljaren. Ni kommer överens om att du får en dator levererad till dig en viss överenskommen tid, då du är hemma och kan ta emot försändelsen. För att du skall få en dator pratar försäljaren med lagret som skickar iväg datorn så att den levereras under den överenskomna tiden. Försäljaren kommunicerar med kunden (dig) och lagret. Försäljaren struntar i hur lagret tar fram datorn, vem som kör fram datorn till dig o.s.v. Försäljaren kan representera ett skikt i OSI-modellen. T.ex. Data-Link skiktet. På samma sätt arbetar protokollen i alla skikt i OSI-modellen. De bryr sig bara om närmaste grannen nedan eller ovanför.

 

Nätverk

Ett nätverk kan beskrivas som två eller flera datorer eller enheter som anslutits till varandra med hjälp av kablar eller trådlös kommunikationsteknik. När de är anslutna till varandra i ett nätverk blir det möjligt för datorerna och enheter att dela information, filer och resurser (till exempel en Internet-anslutning).

Nätverksinställningar

För att få en dator att fungera i ett nätverk är den en del konfigureringar som måste göras. I de enklaste fallen görs detta automatiskt vid installationen men det är ändå viktigt att känna till hur en manuell konfigurering går till. För att få en viss förståelse för detta måste man känna till vissa begrepp.

Nätverkskort

Nätverkskortet är ett gränssnitt (interface) mellan datorn och nätverket. Uppgiften är bland annat att
• anpassa datorns signaler så att det passar på nätverket
• anpassa nätverkets signaler så att det passar på datorn
• avgöra om en viss signal på nätverket är avsedd för datorn
• buffra data

Drivrutin (Driver)

För att nätverkskortet skall fungera i ett visst operativsystem måste operativsystemet ha stöd för kortet. Detta stöd är ett program som brukar kallas för drivrutin (driver). Vilken drivrutin som skall användas beror på operativsystem och nätverkskort. Om du har ett nätverkskort i datorn men detta inte upptäcks av operativsystemet är det troligt att det saknas en giltig drivrutin som i så fall måste installeras.

MAC-adress

MAC-adressen kallas även för fysisk adress och är ett tal med 48 binära (12 hexadecimala) siffror. Adressen är unik för varje nätverkskort och den används som adresslapp på datapaketen i det lokala nätverket. MAC-adressen 48 bitar består av 24 st som anger tillverkaren och de sista 24 som är ett löpnummer. På det sättet kan man garantera att två nätverkskort aldrig har samma fysiska adresser. Som användare berörs man normalt inte av MAC-adressen utan detta hanteras automatiskt av systemet.

DHCP

Vid konfigurering av nätverkskortet måste man avgöra om det skall konfigureras automatiskt av en DCHP-server (Mer om detta senare) eller om man manuellt skall mata in IP-adresser mm. Om man väljer manuell konfigurering måste nedanstående variabler anges:
• IP-adress
• Nätmask
• Default Gateway
• DNS 

IP-adress

Detta är en adress som används för att kunna skicka datapaket mellan olika nätverk.

Nätmask

Man anger en nätmask för att nätverkskortet skall kunna avgöra hur stor del av IP-adressen som är nätadress (NätID) och hur stor del av adressen som är hostadress.

Default Gateway

Default Gateway är närmaste routerns adress. Det talar om för nätverkskortet vart det skall skicka datapaket som skall till ett annat nätverk.

DNS

DNS används för att omvandla URL-adresser (t ex www.it-gymnasiet.se) till en IP-adress. Mer om DNS:er senare.

Trådlösa nätverksalternativ

I ett trådlöst (Wi-Fi) nätverk är datorerna inte anslutna med kablar. I stället används radiosignaler för data och informationsöverföring. Fördelarna med trådlösa nätverk är bland annat att det är enkelt och kostnadseffektivt att ”bygga” ett nytt nätverk samt att du kan flytta med dig datorn och att du slipper kablar. Nackdelarna är bland annat att hastigheten är långsammare jämfört med ett fast nätverk, och att andra enheter som trådlösa telefoner kan störa signalerna.

802.11b

  • Hastighet Upp till 11 Mbit/s (megabit per sekund)

Fördelar

  • Har bra räckvidd

Nackdelar

  • Har långsammast överföringshastighet
  • Tillåter färre samtidiga användare
  • Använder 2,4 GHz-bandet (samma som många mikrovågsugnar, trådlösa telefoner och andra apparater), vilket kan medföra signalstörningar

802.11a

  • Hastighet Upp till 54 Mbit/s

Fördelar

  • Tillåter fler samtidiga användare
  • Använder 5 GHz-bandet, vilket minskar risken för störningar

Nackdelar

  • Har kortare räckvidd och kan inte genomtränga väggar och andra hinder lika lätt
  • Är inte kompatibelt med 802.11b-nätverkskort, routrar och åtkomstpunkter

802.11g

  • Hastighet Upp till 54 Mbit/s

Fördelar

  • Är ungefär lika snabbt som 802.11a under ideala omständigheter
  • Tillåter fler samtidiga användare
  • Har bra räckvidd och kan genomtränga hinder
  • Är kompatibelt med 802.11b-nätverkskort, routrar och åtkomstpunkter

Nackdelar

  • Använder 2.4 GHz-bandet, vilket ger samma störningsproblem som 802.11b

802.11n

  • Hastighet Beroende på antalet dataströmmar som maskinvaran stöder, kan 802.11n överföra data i hastigheter upp till 150 Mbit/s, 300 Mbit/s, 450 Mbit/s eller 600 Mbit/s.

Fördelar

  • Snabbast
  • Använder flera signaler och antenner för ökad hastighet
  • Tillåter fler samtidiga användare
  • Har bäst räckvidd och kan genomtränga hinder
  • Motståndskraftig mot störningar från andra enheter.
  • Kan använda båda frekvensbanden 2,4 GHz och 5,0 GHz
  • Om 2,4 GHz-bandet används är det kompatibelt med 802.11g-nätverkskort, -routrar och -åtkomstpunkter

Nackdelar

  • Om 2,4 GHz-bandet används kan samma störningsproblem uppstå som med 802.11b
  • Det här protokollet håller fortfarande på att färdigställas och en del av kraven kan komma att förändras

iTSmeden

Du har just landat på iTSmedens sida på nätet. Här behandlar vi ämnen som nätverksteknik, datorkommunikation, utbildning, webbpublicering och lokala nätverk. Artiklar och inlägg inom dessa ämnen publiceras regelbundet samtidigt som det skapas olika Quizar. Dessa frågetävlingar är tänkta att användas för utvärdering och test i kunskapsnivån. En del Quizar är publika medans flera kräver att man är inloggad som registrerad medlem.

Nätverksteknik, Dator- och kommunikationsteknik innehåller kurser som nätverksteknik, nätverksadministration, nätverksteknologier och datorteknik med kommunikationsteknik. Komponenter, enheter, hårdvara, system, operativ, klienter, servrar, skrivare, nätverkskort ch liknande är de ämnen som har en central roll på iTSmedens sida. Arbetsplatsförlagt lärande, APL, är också viktiga delar på sidan och här samlar vi tips, manualer och sådant som behandlar trepartsaktiviteter mellan lärare, handledare och elev.

Just nu pågår arbetet att bygga upp flera olika kategorier och artiklar. Därför kan det ibland dyka upp en bannersom påpekar att allt inte är helt klart i den kategorin.

 

arbete pagar

Routerkonfigurering med Packet Tracer

Den uppmärksamme noterar att uppgiften är felaktig.

Här följer komandon för att lösa uppgiften:

— System Configuration Dialog —

Continue with configuration dialog? [yes/no]: n

Press RETURN to get started!

Router>enable
Router#config terminal
Enter configuration commands, one per line.  End with CNTL/Z.
Router(config)#interface f
Router(config)#interface fastEthernet 0/0
Router(config-if)#ip address 192.168.10.1 255.255.255.0
Router(config-if)#no shutdown

%LINK-5-CHANGED: Interface FastEthernet0/1, changed state to up

%LINEPROTO-5-UPDOWN: Line protocol on Interface FastEthernet0/1, changed state to up

Router(config-if)#
Router(config-if)#^Z
Router#

%SYS-5-CONFIG_I: Configured from console by console

Router#config t
Enter configuration commands, one per line.  End with CNTL/Z.
Router(config)#interfac f
Router(config)#interfac fastEthernet 0/1
Router(config-if)#ip address 192.168.20.1 255.255.255.0
Router(config-if)#no shutdown

%LINK-5-CHANGED: Interface FastEthernet0/1, changed state to up

%LINEPROTO-5-UPDOWN: Line protocol on Interface FastEthernet0/1, changed state to up

Router(config-if)#
Router(config-if)#exit
Router(config)#exit

%SYS-5-CONFIG_I: Configured from console by console

Router#copy r
Router#copy running-config star
Router#copy running-config startup-config
Destination filename [startup-config]?
Building configuration…
[OK]
Router#exit

Router con0 is now available

Press RETURN to get started.

Konfigurera PC0

Under globala inställningar hittar du ett fält för gateway.
Ange följande IP-adress i fältet, 192.168.10.1

Under globala inställningar FastEthernet anger du ett statiskt IP-nummer på PC0
Ange följande statiska IP-adress 192.168.10.10

Konfigurera PC1

Under globala inställningar hittar du ett fält för gateway.
Ange följande IP-adress i fältet, 192.168.20.1

Under globala inställningar FastEthernet anger du ett statiskt IP-nummer på PC0
Ange följande statiska IP-adress 192.168.20.10