Active Directory och DNS

Active Directory är en katalogtjänst som innehåller information om nätverkets resurser. En katalogtjänst är i datasammanhang ett slags uppslagsverk eller databas där information lagras centralt i en server och som sedan kan sökas och hämtas från datorer i närheten. Beteckningen används främst för information av datateknisk natur, såsom uppgifter om datorer, applikationer, användarnamn med mera. Informationen lagras som objekt och för varje objekt finns sedan specifika uppgifter som IP-adresser, krypteringsnycklar, e-postadresser och lösenord. Dessa uppgifter kallas för attribut. Det betyder att den innehåller information om de objekt som finns i nätverket och vilka egenskaper (attribut) de har och vilka metoder de kan använda. Man kan säga att Active Directory (AD) är hjärnan i ett Microsoftnätverk och innehåller objekttyper som:

 

  • Resurser (skrivare, delade mappar mm)
  • Användare och grupper
  • Tjänster (Services)

 

Varje gång du loggar in i ett Microsoft-nätverk (itsmeden.se till exempel) använder du kanske Active Directory. Faktiskt använder vi Active Directory för inloggning till Google genom synkronisering av användardatabaser och AD.

 

Active Directory ger tillgång till olika tjänster, bland annat:

  • LDAP-liknande katalogtjänst
  • Kerberos-verifiering
  • DNS-baserade namn och annan nätverksinformation

 

Grupprinciper som kan användas för att konfigurera datorer eller användarkonton. Exempel – om en användare får ändra inställningar för skärmsläckaren. Central programdistribution till datorer

 

Domänkontrollanter

En domänkontrollant (Domain Controller) är en dator med operativsystemet Windows Server som kör tjänsten (rollen = Server Roll) Active Directory Domain Services. Man har normalt två eller fl er domänkontrollanter i ett nät. Domänkontrollanterna är kopior av varandra tack vare att de utbyter information med varandra. Detta informationsutbyte kallas för replikering. I verkligheten skapar man alltid flera domänkontrollanter i ett domänträd men på grund av resursbrist kommer vi i vår modell endast att ha en domänkontrollant. Det är även så att man inte ska lägga in flera roller på en domänkontrollant mer än DNS och Active Directory domain Services men i framtida övningar kommer vi att bryta mot denna regel.

 

Namespace = Naming scheme

En Windows Server-domän är en logisk grupp av datorer som kör någon variant av operativsystemet
Microsoft Windows och som delar en central katalogdatabas (Active Directory). Hostarna har alla domännamn som innehåller samma suffix, t ex göteborg.se och är registrerade i Active Directory för domänen för att kunna administreras. En skog (forest) i ditt domänträd består av samtliga domäner i ett företag. Kom ihåg att även användare och email-adresser är delar av domänens namespace.

Server-roller

En serverroll är ett större arbete som en server kan utföra, t ex email eller webb. Försök att inte tilldela en server alltför många roller. En domänkontrollant har oftast bara två roller:
Active Directory Domain Services
DNS

 

För att skapa en domänkontrollant krävs två saker som skall installeras
Active Directory Domaincontroller
Active Directory Domain Services (dcprome.exe) som även installerar DNS

CiscoPacket Tracer Java Säkerhet

Inställningarna för säkerhet i Java applikationen är inställd för att inte acceptera övningar i Cisco Packet Tracer på Cisco Netacademy. Här kommer ett sett att ändra lägga till siter i Java så att dessa kan köras obehindrat. Du kan testa din Java konfiguration och hur den fungerar på Cisco Netacad och Packet Tracer genom att följa denna manual.

Börja med att besöka sidan http://skills.netacad.net/check/check.html

Får du felmeddelanden där behöver du lägga till sidor i Java som betrodda.

Öppna Java konsolen (Windows 7, Kör, Java)

image

 

Välj redigera webbplatslista i Java konsolen under fliken säkerhet.

image

 

Lägg sedan till de sidor som behövs för att köra Packet Tracer

http://skills.netacad.net/

https://www.netacad.com/

http://www.cisco.com/

image

 

När du är klar klicka Ok och Kör i den ny meddelandeboxen.

image

 

Uppdatering sker av Java konsolen

image

 

Besök nu sidan http://skills.netacad.net/check/check.html och testa att du inte får några varningar.

TCP / IP

Det protokoll som är absolut viktigast på Internet är TCP/IP. TCP/IP är standardprotokollet på Internet. Namnet TCP/IP är egentligen en hel familj protokoll. Namnet TCP/IP kommer från två av de ingående protokollen, nämligen IP och TCP. IP står för Internet Protocol och är det protokoll som ansvarar för hur alla datorer skall hitta varandra på Internet. Alla datorer på Internet har en så kallad IP-adress. Denna adress är unik och det är tack vare denna som paket som skall till din dator kommer fram just till din dator. Om vi jämför med OSI-modellen nedan som vi tittat på tidigare så ligger IP i nätverksskiktet.

Datorer kan kopplas ihop för att kunna utbyta information. En grupp av datorer som kopplas ihop genom att använda en gemensam nätteknologi, t.ex. Ethernet, bildar ett nät. Internet är ett globalt världsomspännande datanät som bildats genom att man länkat samman många hundra tusen mindre nät med routrar. Alla datorer som är kopplade till ett nät som är en del av Internet kan adressera och utbyta information med alla andra datorer på Internet. Det som möjliggör detta är framför allt användandet av en gemensam protokollsvit, TCP/IP

Protokollsviten har fått sitt namn från dess två viktigaste protokoll; Internetprotokoll(IP) för dirigering och överföring av datapaket mellan datorer, och Transmission Control Protocol (TCP) som bygger på IP och med hjälp av bekräftelser och omsändningar tillhandahåller pålitlig dataöverföring mellan program.

All information som skickas eller tas emot i ett nätverk är uppdelad i små datapaket. TCP/IP är en kommunikationsstandard som delar upp överföringen i olika skikt med tillhörande protokoll. För att förklara datakommunikation används ofta en förklaringsmodell som kallas OSI-modellen, men i detta fall används istället Internetmodellen. Internetmodellen består av fem skikt.


 
 

IP

IP-protokollet ser till att varje datapaket förses med information om adress och vägledning till destinationen. Detta sköts i det så kallade nätskiktet. Problemet är att nätskiktet saknar någon form av garanti för att paketet kommer fram överhuvudtaget. Nätskiktet överlåter därför det jobbet till transportskiktet, vilket i sin tur använder två andra protokoll (TCP eller UDP).


 
 

TCP

TCP (eng. Transmission Control Protocol) är det protokoll som används för en stor del av kommunikationen via Internet och som fungerar som ett mellanlager mellan olika tillämpningsprogram och det underliggande IP (eng. Internet Protocol). Med TCP/IP skickas informationen mellan två datorer i en ström av paket som innehåller en relativt liten datamängd. Protokollet ser till att kommunikationen blir pålitlig genom att mottagaren skickar en bekräftelse till sändaren för varje mottaget paket.

 
 


 
 

Det sker genom en rad kommunikationer mellan sändare och mottagare, kallas tre vägs handskakning. Först och främst ska kommunikationen verifieras och godkännas av de två inblandade enheterna. Varje datapaket numreras sedan av TCP och om exempelvis datapaket nummer tre kommer fram direkt efter datapaket nummer ett, skickar mottagarenheten en begäran om att paket nummer två (vilket måste ha missats) ska sändas igen. När datapaketen når sin destination skickar mottagaren ut ett svar om att paketen har kommit fram säkert. Denna process upprepas tills all överföring är garanterat slutförd.

 
 


 
 

UDP

User Datagram Protocol (UDP) är ett förbindelselöst protokoll i transportskiktet för att skicka datagram över ett IP-nätverk.

Med förbindelselöst (en. stateless eller connectionless) menas att ingen session upprättas mellan sändare och mottagare av protokollet i sig. Härvid kan inte sändare (på UDP-nivå) garantera att mottagaren får paketet. Mottagaren kan heller inte veta att den fått alla paket, eller att den fått paketen i rätt ordning.

ICMP

ICMP som är en förkortning för Internet Control Message Protocol är ett protokoll som används för ruting och annan funktionalitet samt för kontroll och felmeddelandehantering i ett TCP/IP-nät. Programmen ”ping” och ”traceroute” är exempel på program som använder ICMP. ICMP är, precis som UDP, connectionless så man kan inte garantera att paketen kommer fram.

ARP

ARP (Address Resolution Protocol) används för att en nod skall kunna hitta MAC-adressen till en annan nod. Detta är nödvändigt eftersom nätverkslagret inte använder samma typ av adresser som underliggande lager. För att de skall kunna tala behöver noden veta den andres IP-adress som är känd från nätverkslagret och uppåt (mer om IP-adresser nedan) men för att de faktiskt skall kunna prata måste den veta dess MAC-adress som används i de underliggande lagren. För att hitta den används ARP. Det fungerar så att den dator som skall sända skickar ut en broadkast-förfrågan (en broadkastförfrågan kommer till alla datorer på nätverket) där den ber noden med den aktuella IP-adressen att svara. När den svarar får den nod som skickar redan på dess MAC-adress. För att varje nod inte skall behöva göra ARP-förfrågningar varje gång den skall sända sparas MAC-adresserna i en tabell på varje nod.


Källor och material:

Massor av information om TCP på Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Transmission_Control_Protocol

Om UDP på Wikipedia:
http://sv.wikipedia.org/wiki/UDP

Mera material att studera på Howstuffworks:
How does the Internet work?

Nätverksprincip- och åtkomsttjänster

NAP (Network Access Protection)

NAP är en teknik som används för att skapa, tvinga och reparera principer för klienthälsa. Den ingår I klientoperativsystemet Windows Vista® och i operativsystemet Windows Server® 2008. Med NAP kan systemadministratörer upprätta och automatiskt tvinga fram hälsoprinciper som kan inkludera programkrav, säkerhetsuppdateringskrav, nödvändiga datorkonfigurationer och andra inställningar. Klientdatorer som inte uppfyller hälsoprincipen ges begränsad nätverksåtkomst tills dess att deras konfiguration uppdateras och de uppfyller principen.

Säker trådlös och kabelansluten åtkomst

När du distribuerar trådlösa 802.1X-åtkomstpunkter förser den säkra trådlösa åtkomsten trådlösa användare med en säker lösenordsbaserad autentiseringsmetod som är enkel att distribuera.

Fjärråtkomstlösningar

Med fjärråtkomstlösningar kan du förse användare med VPN (Virtual Private Network) och traditionell fjärranslutning till organisationens nätverk. Du kan också ansluta filialer till nätverket med VPN-lösningar, distribuera programvaruroutrar med fullständiga funktioner i nätverket och dela Internet-anslutningar över intranätet.

Rolltjänster för nätverksprincip och åtkomsttjänster

När du installerar Nätverksprincip och åtkomsttjänster finns följande rolltjänster tillgängliga:

Network Policy Server (NPS)

NPS är Microsoft-implementeringen av en RADIUS-server och -proxy. Du kan använda NPS för att central hantera nätverksåtkomst via en rad olika nätverksåtkomstservrar, inklusive trådlösa åtkomstpunkter, VPN-servrar, fjärranslutningsservrar och 802.1X-autentiserande växlar.

Routning och fjärråtkomst

Med routning och fjärråtkomst kan du distribuera VPN och fjärråtkomsttjänster för fjärranslutning och routningstjänster av typ LAN-till-LAN, LAN-till-WAN, VPN med flera protokoll och NAT (översättning av nätverksadresser).

Tjänsten Fjärråtkomst

Genom att använda Routning och fjärråtkomst kan du distribuera PPTP (Point-to-Point Tunneling Protocol), SSTP (Secure Socket Tunneling Protocol) eller L2TP (Layer Two Tunneling Protocol) med IPsec (Internet Protocol securit) VPN-anslutningar för att förse slutanvändare med fjärråtkomst till organisationens nätverk. Du kan också skapa en VPN-anslutning av typ plats-till-plats mellan två servrar på olika platser. Fjärråtkomst tillhandahåller dessutom traditionell fjärråtkomst i form av fjärranslutning för att ge stöd åt mobilanvändare eller hemanvändare som ringer in till en organisations intranät.

Routning

Routning tillhandahåller en programvarurouter med alla funktioner och en öppen plattform för routning och Internet-funktion. Den erbjuder routningstjänster till verksamheter i LAN- och WAN-miljöer.

När du distribuerar NAT konfigureras den server som kör Routning och fjärråtkomst (RAS) att dela en Internet- anslutning med datorer i det privata nätverket och att översätta trafik mellan dess offentliga adress och det privata nätverket. Genom att använda NAT får datorerna i det privata nätverket ett visst skydd eftersom routern med NAT konfigurerat inte vidarebefordrar trafik från Internet till det privata nätverket såvida inte en privat nätverksklient hade begärt det eller såvida inte trafiken uttryckligen tillåts.

När du distribuerar VPN och NAT konfgureras den server som kör Routning och fjärråtkomst (RAS) så att NAT tillhandahålls för det privata nätverket och VPN-anslutningar accepteras. Datorer på Internet kan inte identifiera IP-adresser för datorer i det privata nätverket. VPN-klienter kan dock ansluta till datorer i det privata nätverket som om de vore fysiskt anslutna till samma nätverk.

VPN Virtuella Privata Nätverk / RD Remote Desktop

Att sätta upp VPN kan vara både krångligt och ibland smärtfritt. Klienter brukar fungera bra, medan servrar kan ta tid. Det finns flera VPN tjänster att tillgå och olika system. För ett företag där man vill att dess anställda ska ha möjlighet att via VPN ansluta in till nätverket behöver en VPN/fjärradminsitrationsserver och tjänst. Denna kan ligga på en router, på en Gnu/Linux-server, en UNIX-server eller en Windows server. Det finns företag som säljer färdiga VPN- och fjärranslutningstjänster. Servern som kör VPN kan behöva hantera routing och remote access (Windows), men här gäller det att konfigurera korrekt. 

Remote Desktop (RD)

Nätverks- och datoradmininstratörer är ansvariga för övervakning, underhåll och uppgradering av ett flertal klienter i nätverket. Några nätverk har bara några få datorer anslutna medan andra nätverk kan ha flera tusen datorer. Remote Desktop möjliggör för adminstratörerna att övervaka dessa datorer på ett förenklat och intuitivt sätt.

Microsoft har tidigare erbjudit Terminal Services-applikationerna som kördes i operativsystemet MS Windows NT och som möjliggjorde fil- och applikationsdelning över ett nätverk. Med Terminal Services kan man nå Windows, Macintosh och oftast även Linux operativsystem på ett effektivt sätt.

Senare versioner av Terminal Services har utökade funktioner som möjliggör för administratörer att välja vilka datorer som har rätt till anslutning och vilka behörigheter de då har. Terminal Services byggdes på det sedan tidigare existerande Remote Desktop Protocol (RDP). Ytterligare funktionalitet hos Terminal Services finns hos moderna operativsystem som Vista och Windows Server 2008.

Apple gav ut en egen variant av Remote Desktop-mjukvara 2002. Apple Remote Desktop har liknande funktioner som motsvarande mjukvara från Microsoft men har mindre stöd från tredjepartsleverantörer. Att åstadkomma en Remote Desktop-anslutning mellan Windows-datorer är mycket enkelt. Man talar i detta sammanhang om klient och server. Servern är den som ger tjänsten, dvs den dator man kopplar upp sig mot och klienten är den dator som ansluter.

De svenska beteckningarna är:

Remote Desktop        Fjärrskrivbord

Server (Remote Computer)    Fjärrdator

Klient                Närdator

Översikt över fjärråtkomst

Om du konfigurerar Routning och fjärråtkomst (RAS) så att det fungerar som en fjärråtkomstserver kan dina anställda ansluta till företagets nätverk från andra platser. Fjärranvändare kan arbeta på samma sätt som om deras datorer var fysiskt anslutna till nätverket.

Alla tjänster som vanligtvis är tillgängliga för en LAN-ansluten användare (till exempel fil- och skrivardelning, åtkomst till webbservrar och meddelandehantering) kan användas med hjälp av fjärråtkomstanslutningen. Eftersom enhetsbeteckningar och UNC-namn (Universal Naming Convention) stöds helt av fjärråtkomst fungerar de flesta kommersiella och anpassade program utan att några ändringar behöver göras.

En server där Routning och fjärråtkomst (RAS) körs har möjlighet för två olika typer av fjärråtkomstanslutning:

VPN Virtuella privata nätverk

VPN innebär att säkra punkt-till-punkt-anslutningar över ett privat nätverk eller ett offentligt nätverk, t.ex. Internet, upprättas. På en VPN-klient används särskilda TCP/IP-baserade protokoll som kallas tunnelprotokoll, för att anropa en virtuell port på en VPN-server virtuellt. Det bästa exemplet på virtuella privata nätverk är när en VPN-klient upprättar en VPN-anslutning till en fjärråtkomstserver som är ansluten till Internet. Fjärråtkomstservern svarar på det virtuella anropet, autentiserar anroparen och överför data mellan VPN-klienten och företagets nätverk.

VPN-tekniken gör det även möjligt för ett företag att ansluta till lokalkontor eller andra företag via ett offentligt nätverk, till exempel Internet, samtidigt som en säker kommunikation upprätthålls. VPN-anslutningen via Internet fungerar logiskt som en dedicerad WAN-länk (Wide Area Network). 

Till skillnad från fjärranslutningar är VPN-anslutningar alltid en logisk, indirekt anslutning mellan VPN-klienten och VPN-servern över ett offentligt nätverk, t.ex. Internet. Du måste kryptera data som skickas över anslutningen för att säkerställa att de är skyddade.

Fjärranslutning

Vid fjärranslutning upprättar en fjärråtkomstklient en icke-beständig fjärranslutning till en fysisk port på en fjärråtkomstserver genom att använda en teleleverantörs tjänster, t.ex. en analog telefonlinje eller ISDN. Det bästa exemplet på en fjärranslutning är när en fjärranslutningsklient ringer upp telefonnumret till någon av portarna på en fjärråtkomstserver.

Fjärranslutning via en analog telefonlinje eller ISDN är en direkt fysisk anslutning mellan fjärranslutningsklienten och fjärranslutningsservern. Du kan kryptera data som skickas över anslutningen, men det behövs inte.

Övervakning av klientdatorer

Ett vanligt tillfälle där man använder detta är för övervakning av datorer. I detta fall är de övervakade datorerna servrar och den centrala övervakningsdatorn är klient.

Administration av nätverksserver

Ett annat tillfälle där detta används är när domänadministratören kopplar upp sig från sin arbetsdator till nätverksservern. I detta fall blir nätverksservern server och administratörens dator klient. Det här är mycket vanligt eftersom det annars skulle innebära att adminstratören måste gå till serverrummet varje gång han/hon behöver åtgärda något i systemet. Det är på det här sättet som vi ska använda fjärrskrivbordet men det finns andra tillfällen när funktionen är användbar.

Få åtkomst till information i din kontorsdator

När du inte är på kontoret kan du få åtkomst till informationen i din kontorsdator när som helst. När du fjärransluter till din kontorsdator låser funktionen för fjärrskrivbord automatiskt den datorn för att förhindra att andra får tillgång till de program och fi ler du arbetar med. Ingen på ditt kontor kan titta på ditt skrivbord och se vad du arbetar med heller, eftersom det bara är inloggningsskärmen som är synlig.

Få tillgång till information på din server

Om du kör en server på kontoret kan du ansluta till den på ett säkert sätt när du inte är på kontoret och få åtkomst till din e-post, ditt PC-skrivbord eller till och med program som körs från servern

Få åtkomst till din e-post

Vi har kunnat få åtkomst till e-post via Internet i många år genom tjänster som exempelvis Microsoft Hotmail. Företagsanvändare som arbetar utanför kontoret behöver dock oftast en mer sofistikerad e-posttjänst.

Få tillgång till information genom en mobil enhet

Att hjälpa anställda som arbetar utanför kontoret kan även innebära att tillhandahålla ständig fjärråtkomst till företagsinformation för anställda som använder mobiltelefoner och andra mobila enheter. Anställda som använder Windows Mobile-baserade Smartphones kan få åtkomst till sin e-post, kalender och uppgiftsinformation från sitt Windows Server 2008-nätverk över Internet.

 

Källor http://technet.microsoft.com/sv-se/library/cc731954(v=ws.10).aspx

 

Kortkommandon Windows

Allmänna kortkommandon

CTRL + C (Kopiera)
CTRL + X (Klipp ut)
CTRL + V (Klistra in)
CTRL + Z (Ångra)
DELETE (Ta bort)
SKIFT + DELETE (Ta bort markerat objekt permanent utan att placera det i Papperskorgen)
CTRL medan ett objekt dras (Kopiera det markerade objektet)
CTRL + SKIFT medan ett objekt dras (Skapa en genväg till markerat objekt)
F2 (Byt namn på markerat objekt)
CTRL + HÖGERPIL (Flytta insättningspunkten till början av nästa ord)
CTRL + VÄNSTERPIL (Flytta insättningspunkten till början av föregående ord)
CTRL + NEDPIL (Flytta insättningspunkten till början av nästa stycke)
CTRL + UPPIL (Flytta insättningspunkten till början av föregående stycke)
CTRL + SKIFT med valfri piltangent (Markera ett textblock)
SKIFT med valfri piltangent (Markera mer än ett objekt i ett fönster eller på skrivbordet eller markera text i ett dokument)
CTRL + A (Markera allt)
F3 (Sök efter en fil eller mapp)
ALT + RETUR (Visa egenskaper hos markerat objekt)
ALT + F4 (Stäng det aktiva objektet eller avsluta det aktiva programmet)
ALT + RETUR (Visa det markerade objektets egenskaper)
ALT + BLANKSTEG (Öppna snabbmenyn för det aktiva fönstret)
CTRL + F4 (Stänga det aktiva dokumentet i program där du kan ha flera dokument öppna samtidigt)
ALT + TAB (Växla mellan öppna objekt)
+ TAB (Växla mellan öppna objekt i Windows 7)
ALT + ESC (Växla mellan objekt i den ordning som de har öppnats)
F6 (Växla mellan skärmobjekt i ett fönster eller på skrivbordet)
F4 (Visa Adressfältet i Den här datorn eller Utforskaren)
SKIFT + F10 (Visa snabbmenyn för det markerade objektet)
ALT + BLANKSTEG (Visa systemmenyn för det aktiva fönstret)
CTRL + ESC (Visa Start-menyn)
ALT + Understruken bokstav i ett menynamn (Visa motsvarande meny)
Understruken bokstav i ett kommando på en öppen meny (Utför motsvarande kommando)
F10 (Aktivera menyraden i det aktiva programmet)
HÖGERPIL (Öppna nästa meny till höger eller en undermeny)
VÄNSTERPIL (Öppna nästa meny till vänster eller stäng en undermeny)
F5 (Uppdatera det aktiva fönstret)
BACKSTEG (Visa mappen en nivå upp i Den här datorn eller Utforskaren)
ESC (Avbryt den aktuella uppgiften)
SKIFT när du sätter in en CD-ROM-skiva i CD-ROM-enheten (Förhindra att CD-ROM-skivan startas automatiskt)

Kortkommandon för dialogrutor

CTRL + TAB (Flytta framåt i flikarna)
CTRL + SKIFT + TAB (Flytta bakåt i flikarna)
TAB (Flytta framåt i alternativen)
SKIFT + TAB (Flytta bakåt i alternativen)
ALT + Understruken bokstav (Utför motsvarande kommando eller välj motsvarande alternativ)
RETUR (Utför kommandot för det aktiva alternativet eller den aktiva knappen)
BLANKSTEG (Markera eller avmarkera kryssrutan om det aktiva alternativet är en kryssruta)
Piltangenter (Välj en knapp om det aktiva alternativet är en grupp alternativknappar)
F1 (Visa Hjälp)
F4 (Visa objekten i den aktiva listan)
BACKSTEG (Öppna en mapp en nivå upp om en mapp är markerad i dialogrutan Spara som eller Öppna)

Kortkommandon för Tangentbord

(Visa eller dölj Start-menyn)
+ BREAK (Visa dialogrutan Systemegenskaper)
+ C (Visar Kommandofältet till höger på skärmen)
+ D (Visa skrivbordet)
+ M (Minimera alla fönster)
+ SKIFT + M (Återställa minimerade fönster)
+ E (Öppna Den här datorn)
+ F (Söka efter en fil eller mapp)
CTRL +  + F (Söka efter datorer)
+ F1 (Visa Hjälp för Windows)
+ L (Låsa tangentbordet)
+ R (Öppna dialogrutan Kör)
+ U (Öppna Hjälpmedelshanteraren)
+ Öppna sökfunktionen
+ Home (Minimerar alla fönster förutom det aktiva)

Kortkommandon för hjälpmedel

Höger SKIFT i åtta sekunder (Slå på eller stänga av Tangentfilter)
Vänster ALT + vänster SKIFT + PRINT SCREEN (Slå på eller stänga av Högkontrast)
Vänster ALT + vänster SKIFT + NUM LOCK (Slå på eller stänga av Mustangenter)
SKIFT fem gånger (Slå på eller stänga av Tröga tangenter)
NUM LOCK i fem sekunder (Slå på eller stänga av Låstangenter)
+ U (Öppna Hjälpmedelshanteraren)

Kortkommandon för Utforskaren

END (Visa den nedersta delen av det aktiva fönstret)
HOME (Visa den översta delen av det aktiva fönstret)
NUM LOCK + Asterisk (*) (Visa alla undermappar som finns under den markerade mappen)
NUM LOCK + plustecken (+) (Visa innehållet i den markerade mappen)
NUM LOCK + minustecken (-) (Dölj den markerade mappen)
VÄNSTERPIL (Dölj det markerade objektet eller markera den överordnade mappen)
HÖGERPIL (Visa det aktuella markerade objektet om det är dolt eller markera den första undermappen)
Kortkommandon för teckenuppsättning

Om du dubbelklickar på ett tecken i teckenrutnätet kan du sedan förflytta dig med hjälp av följande kortkommandon:

HÖGERPIL (Flytta åt höger eller till början av nästa rad)
VÄNSTERPIL (Flytta åt vänster eller till slutet av föregående rad)
UPPIL (Flytta en rad upp)
NEDPIL (Flytta en rad ned)
PAGE UP (Flytta en skärm upp)
PAGE DOWN (Flytta en skärm ned)
HOME (Flytta till början av raden)
END (Flytta till slutet av raden)
CTRL + HOME (Flytta till det första tecknet)
CTRL + END (Flytta till det sista tecknet)
BLANKSTEG (Växla mellan förstorat och normalt läge när ett tecken är markerat)

Kortkommandon för huvudfönstret i Microsoft Management Console (MMC)

CTRL + O (Öppna en sparad konsol)
CTRL + N (Öppna en ny konsol)
CTRL + S (Spara den öppna konsolen)
CTRL + M (Lägg till eller ta bort ett konsolelement)
CTRL + W (Öppna ett nytt fönster)
F5 (Uppdatera innehållet i alla konsolfönster)
ALT + BLANKSTEG (Visa MMC-fönstermenyn)
ALT + F4 (Stäng konsolen)
ALT + A (Visa Åtgärd-menyn)
ALT + V (Visa Visa-menyn)
ALT + F (Visa Arkiv-menyn)
ALT + O (Visa Favoriter-menyn)

Kortkommandon i MMC-konsolfönstret

CTRL + P (Skriv ut aktuell sida eller aktiv ruta)
ALT + minustecken (-) (Visa fönstermenyn för det aktiva konsolfönstret)
SKIFT + F10 (Visa Åtgärd-snabbmenyn för det markerade objektet)
F1 (Öppna eventuellt hjälpavsnitt för det markerade objektet)
F5 (Uppdatera innehållet i alla konsolfönster)
CTRL + F10 (Maximera det aktiva konsolfönstret)
CTRL + F5 (Återställ det aktiva konsolfönstret)
ALT + RETUR (Visa dialogrutan Egenskaper, om det finns någon, för det markerade objektet)
F2 (Byt namn på det markerade objektet)
CTRL + F4 (Stäng det aktiva konsolfönstret. Om det bara finns ett konsolfönster i en konsol stängs konsolen med detta kortkommando.)

Navigering vid anslutning till Fjärrskrivbord

CTRL + ALT + END (Öppna dialogrutan Säkerhet i Microsoft Windows)
ALT + PAGE UP (Växla mellan program från vänster till höger)
ALT + PAGE DOWN (Växla mellan program från höger till vänster)
ALT + INSERT (Växla mellan programmen från det senast använda)
ALT + HOME (Visa Start-menyn)
CTRL + ALT + BREAK (Växla mellan ett fönster och helskärm på klientdatorn)
ALT + DELETE (Visa Windows-menyn)
CTRL + ALT + minustecken (-) (Placera en ögonblicksbild av det aktiva fönstret i Urklipp i Terminal Server och ge samma funktioner som när PRINT SCREEN trycks ned på en lokal dator.)
CTRL + ALT + plustecken (+) (Placera en ögonblicksbild av hela klientfönsterområdet i Urklipp i Terminal Server och ge samma funktioner som när ALT + PRINT SCREEN trycks ned på en lokal dator.)

Navigering i Microsoft Internet Explorer

CTRL + B (Öppna dialogrutan Ordna Favoriter)
CTRL + E (Öppna sökfältet)
CTRL + F (Starta sökverktyget)
CTRL + H (Öppna fältet Tidigare)
CTRL + I (Öppna fältet Favoriter)
CTRL + L (Öppna dialogrutan Öppna)
CTRL + N (Starta en ny instans/ fönster av webbläsaren med samma webbadress)
CTRL + klick på adress med hjälp av musen (Starta en ny flik med önskad webbadressen)
Shift + klick på adress med hjälp av musen (Starta en nytt fönster med önskad webbadressen)
CTRL + O (Öppna dialogrutan Öppna, samma som CTRL + L)
CTRL + P (Öppna dialogrutan Skriv ut)
CTRL + R (Uppdatera den aktuella webbsidan)
CTRL + W (Stäng det aktuella fönstret)

Ytterligare information

Vissa kortkommandon fungerar kanske inte om Tröga tangenter är aktiverade i Hjälpmedel.
Vissa kortkommandon för Terminal Services-klienter som liknar kortkommandon i Delning av fjärrskrivbord är inte tillgängliga när du använder Fjärrhjälp i Windows XP Home Edition.

Topologier

Datornätverk utgörs av sammankopplade datorer, skrivare, routrar, nätverksväxlar och andra enheter som överför data till varandra genom ett i förväg specificerat protokoll, till exempel TCP/IP. När man talar om hur den fysiska kabeldragningen mellan datorer i nätet ser ut brukar man använda ordet topologi. Det finns några grundläggande topologier som man brukar använda för att klassificera olika nätverk. De är stjärna, buss och ring. Vilken typ som används beror både på vilken typ av nätverk det gäller och hur det är praktiskt lämpligt att lägga nätet. Ofta förekommer blandningar av olika topologier i större nätverk. Man skiljer på den fysiska- och den signalmässiga topologin och den logiska topologin. Den fysiska topologin anger, hur kabeldragningen är utförd. Den logiska topologin anger hur signalerna går från nod (IP-adress) till nod (IP-adress). Då vi här talar om topologier menas hur den använda topologin är knuten till det protokoll som används i OSI-modellen.

Några viktiga begrepp

Topologier

Stjärna

Buss

Ring

P2P-nätverk (Peer-to-peer)

Accessmetoder

OSI-modellen

Bussnät

Detta är den vanligaste topologin för nätverk. Alla datorer är inkopplade på en gemensam stamledning, bussen. Denna typ av nät är mycket väl lämpad för korridorer och liknande. Den har den stora fördelen att det är mycket enkelt att bygga ut nätet. Det är bara att förlänga kablen där det behövs. Ofta är det denna typ av nät som ger den minsta kabelåtgången i ett nätverk. Man drar ofta helt enkelt stamledningen från dator till dator.

Bussnät är vanligast bland nätverk som utnyttjar Ethernet. andra kända nät som utnyttjar bussar är AppleTalk, PC Network från IBM (som utnyttjar trädstruktur), ARCnet från Datapoint och StarLAN från AT&T. De sistnämnda brukar ibland klassas som distribuerade stjärnnät. Skillnaden är dock hårfin och saknar praktisk betydelse.

Ringnät

I både bussnät och stjärnnät så finns det en central del som alltid måste fungera (backbone respektive hubben). I ett ringnät behövs inte detta utan noderna (datorerna) är kopplade till varandra utan någon central enhet. Detta är möjligt eftersom alla datorer har två anslutningar, en från föregående dator och en till nästa dator. När cirkeln av datorer är sluten har man fått en ring, därav namnet ringnät. En ringtopologi eller s.k. token-ring är en punkt-till-punkt-förbindelse mellan varje granndator där trafiken endast går åt ett håll. Fysiskt är alla datorerna kopplade till en MAU (Multistation Access Unit) eller en MSAU.

Stjärnnät

Varje dator är ansluten till en och samma huvudknutpunkt – antingen en server eller någon annan nätkomponent. Knutpunkten kan kallas för ett nav, dvs en hub eller en koncentrator. Det är denna struktur som används i telefonväxlar på företag. Det går en telefonledning mellan växeln och varje telefon.