Kapitel 11: Nätverket Arbete pågår
Kapitel 11: Nätverket Arbete pågår
När datorn deltar i ett nätverk behöver den en så kallad [[IP-adress]]. IP ([[Internet Protocol]]) är ett protokoll för datakommunikation som bland annat används för adressering av datorer och nätverksenheter, exempelvis skrivare, i nätverk. IP ([[Internet Protocol]]) arbetar på nätverksnivå, protokollets viktigaste uppgift är routing (vägval). Med hjälp av IP-adresser kan rätt mottagare och avsändare adresseras och routrar tittar på denna adress för att avgöra hur paket ska skickas vidare. En [[IP-adress]] är en unik adress som i de flesta fall tilldelas datorn av en så kallad [[DHCP]]-server för att datorn ska kunna identifieras i nätverket. I andra fall kan en fast [[IP-adress]] vara att föredra och detta sätter en nätverksadministratör eller tekniker manuellt. Exempel på när en fast [[IP-adress]] är att föredra är på en webbserver eller en skrivare. Alla enheter som skickar data på Internet eller ett nätverk måste ha ett [[IP-adress]]. Detta tilldelas enhetens [[nätverkskort]] (NIC). Ex på enheter i ett nätverk är datorer, ip-telefoner, skrivare och routrar. (På Wikipedia finner du mer om [[Routing]])
IP-adressen behöver inte vara densamma hela tiden, utan kan variera beroende på sammanhang och då har man en sk. dynamisk [[IP-adress]]. Dessutom kan datorn exempelvis använda en [[IP-adress]] i ett lokala nätverk ([[LAN]]) men en helt annan [[IP-adress]] på Internet ([[WAN]]). Vi människor agerar likadant eftersom vi presenterar oss på olika sätt beroende på socialt sammanhang. Inom familjen känns det onödigt att presentera sig med både för- och efternamn, något som däremot känns helt naturligt att presentera sig med på en formell arbetsintervju. Datorn kan heta 192.168.0.190 i det lokala nätverket men 94.184.92.86 på Internet.
All data i ett nätverk skickas som paket med information om vilken [[IP-adress]] de ska till och avsändaren av paketet är den som anger mottagarens adress. Detta gör att varje dator i ett nätverk måste ha en unik [[IP-adress]]. Om två datorer har samma [[IP-adress]] går det inte att veta vilken av datorerna som är ett pakets avsedda mottagare (om två personer i samma flerbostadshus heter Anders Andersson kan brevbäraren inte veta vem av dem som ska få paketet som han har med sig).
En [[subnätmask]] är en bitmask som visar var nätverksadressen slutar och värdadresserna börjar och anger därför hur stort nätet är. Den lägsta nätverksadressen anger nätverkets nummer (Net-ID) och den högsta adressen på nätverket anger en sk. [[Broadcast address]]. Subnätmasken består av 32 bitar, som var och en kan ha värdet ett eller noll. På samma sätt som med IP-adresser skrivs varje byte decimalt med en särskiljande punkt. Med hjälp av subnätmasken räknar datorn ut vilket nätnummer den finns på (programmeringsmässigt används en logisk AND-operation).
Detta kapitel introducerar datanätverk som används både i sociala och affärssammanhang.
Vårt behov att vara med andra är mycket viktig för oss och vi har hela tiden utvecklat nya tekniker för att möjliggöra det. Datanätverken (from nu näten) har hela tiden utvecklats från att skicka enkla tecken till att skicka video.
Tekniken har minskat relevansen av tid och rum då sociala nätverk och affärer är tillgängliga dygnet runt, över allt.
Internet har gått från att varit en nät för forskare till en informationskälla för alla människor.
IM är program som används för att i realtid skicka meddelanden till varandra. Ex. Messenger.
Bloggar är webbsidor som fungerar som en offentlig dagbok för någon privatperson.
Wikis är webbsidor som byggs upp av flera och används för att hämta information.
Podcasting är ljudfiler som skapas och läggs ut på en webbsida så att man kan ladda ner dem och lyssna på dem med hjälp av en iPod.
Samarbetsverktyg är program som används för att människor ska kunna samarbeta över stora avstånd och tidsskillnader.
E-learning innebär att studenten får ett webbaserat material att lära in samt använder Internet för ex. grupparbete och prov. Fördelen gentemot en traditionell bok är att materialet snabbt kan uppdateras samt att man kan samarbete med studenter från andra länder på ett enkelt sätt.
Till i början var näten i företagen gjorde för att stödja intern bruk som löner och inköp. Numera stödjer de även kontakten med kunder via extranet.
Om du gillar spel av olika slag hittar du information om dem på Internet. De populäraste spelen spelas även där.
När vi pratar använder vi oss av regler eller protokoll. Dessa anger bland annat timing, språk och bekräftelse på att mottagaren förstått. Likadant är det för kommunikationen på ett nät, men här måste man vara noggrannare på vilka regler som gäller.
I ett nät finns det många saker som kan påverka kvaliteten på det som sänds:
De utomstående sakerna som kan påverka är bland annat; antal gånger meddelandet måste ändra form, tiden det tar samt antal gånger det måste adresseras om.
De interna sakerna som påverkar är oftast meddelandet själv. Storleken, sammansättningen och prioriteten påverkar hur meddelandet hanteras.
Vi utgår idag att vi ska kunna nå alla när som helst. Tack vare gemensamma regler (protokoll) kan enheter av olika märken fungera tillsammans.
Alla nät innehåller fyra byggstenar:
För att förklara hur dessa byggstenar samarbetar utgår vi från ett ex. där någon skickar ett mail till en annan:
Förut krävde radion, TV och telefoni sina egna byggstenar och kunde inte samarbeta. Nu kan man bygga ett nätverk som klarar av alla dessa teknologier.
I och med Internets utveckling finns det nu enheter som klarar av att ringa, se på TV och skicka mail med. Dessa kräver mycket bandbredd och för att Internet ska klara av en fortsatt utveckling måste kvaliteten och säkerheten utvecklas i samma takt.
För att ett nät ska klara av all trafik måste dess arkitektur (uppbyggnad) vara bra. Arkitekturen består både av hårdvara samt de program (tjänster) som används. Arkitekturens fyra delar är:
Tre trender kan ses i teknikutvecklingen idag:
Mobilitet – fler och fler användare blir mobila. Man kopplar upp datorn och telefonen för att läsa mail och logga in på företagsnätet. Detta ökar efterfrågan på enklare och säkrare trådlösa uppkopplingar.
Nya och mer kapabla enheter – vi ser att telefoner, spelenheter, MP3-spelare och kameror slås ihop till en enhet.
Ökad tillgång på tjänster – ju mer tekniken utvecklas desto större krav får vi att vi ska kunna nå allt när som helst och över allt. Ex. att alla företag har webbsidor där vi kan handla och hämta information.
Nätverksoperativsystems uppbyggnad och funktion, mjukvarans struktur i servrar och dess sammanställning samt principer för hur servrar kan kommunicera och vilka tjänster de kan erbjuda användarna.
En [[server]] är en dator som förser nätverket med en eller flera tjänster (Eng. services). Egentligen är en server inte en hårdvara utan själva programvaran som implementerar tjänsten men det har blivit så att man även kallar själva datorn som kör servern eller servrarna för en server. Det är alltså funktionerna i [[progrmavaran]] som man installerar på en server som avgör om det benämns nätverksoperativsystem.
Enkelt uttryckt kan man säga att nätverksoperativsystemet styr annan programvara och hårdvara för att köra program, dela resurser, skydda data och upprätta kommunikation. Enskilda datorer kör klientoperativsystem, medan servrar med nätverksoperativsystem tillhandahåller tjänster åt klienterna på nätverket. Vanliga nätverksoperativsystem är Windows Server, Unix och dess kusiner samt Novell NetWare. En annan benämning på nätverksoperativsystem är [[serverprogram]].
Filsystem
Operativsystem
Nätverksoperativsystem
Tjänster som ofta erbjuds av särskilda serverdatorer på Internet inkluderar E-post, World Wide Web och DNS. Exempelvis webbservrar är ofta i sin tur klienter till en databas-server på samma dator. Det är vanligt att också persondatorer kör serverprogram åtkomliga från nätet, till exempel för IP-telefoni eller fildelning. I hem med flera nätanslutna datorer kan någon av datorerna vid sidan om fungera som egentlig serverdator, och sköta till exempel säkerhetskopiering, utskrifter och e-post för alla datorerna i det lokala nätet. Även en hemmarouter (Integrerad Router) kan ofta aggera server och innehålla exempelvis en webbserver som används för att komma åt att konfigurera routern eller en DHCP server för utdelning av nätverksinställningar på hemnätverket.
Katalogtjänst
DNS
DHCP
E-post
Webb
Remote Desktop
Fildelning