Virtuella nät, dvs. virtual local area network (VLAN). Skydd mot avlyssning mellan olika nätverk.
Etikett: nät
IP adressering
[[IP-adress]] och [[subnetmask]]ar
När datorn deltar i ett nätverk behöver den en så kallad [[IP-adress]]. IP ([[Internet Protocol]]) är ett protokoll för datakommunikation som bland annat används för adressering av datorer och nätverksenheter, exempelvis skrivare, i nätverk. IP ([[Internet Protocol]]) arbetar på nätverksnivå, protokollets viktigaste uppgift är routing (vägval). Med hjälp av IP-adresser kan rätt mottagare och avsändare adresseras och routrar tittar på denna adress för att avgöra hur paket ska skickas vidare. En [[IP-adress]] är en unik adress som i de flesta fall tilldelas datorn av en så kallad [[DHCP]]-server för att datorn ska kunna identifieras i nätverket. I andra fall kan en fast [[IP-adress]] vara att föredra och detta sätter en nätverksadministratör eller tekniker manuellt. Exempel på när en fast [[IP-adress]] är att föredra är på en webbserver eller en skrivare. Alla enheter som skickar data på Internet eller ett nätverk måste ha ett [[IP-adress]]. Detta tilldelas enhetens [[nätverkskort]] (NIC). Ex på enheter i ett nätverk är datorer, ip-telefoner, skrivare och routrar. (På Wikipedia finner du mer om [[Routing]])
IP-adressen behöver inte vara densamma hela tiden, utan kan variera beroende på sammanhang och då har man en sk. dynamisk [[IP-adress]]. Dessutom kan datorn exempelvis använda en [[IP-adress]] i ett lokala nätverk ([[LAN]]) men en helt annan [[IP-adress]] på Internet ([[WAN]]). Vi människor agerar likadant eftersom vi presenterar oss på olika sätt beroende på socialt sammanhang. Inom familjen känns det onödigt att presentera sig med både för- och efternamn, något som däremot känns helt naturligt att presentera sig med på en formell arbetsintervju. Datorn kan heta 192.168.0.190 i det lokala nätverket men 94.184.92.86 på Internet.
All data i ett nätverk skickas som paket med information om vilken [[IP-adress]] de ska till och avsändaren av paketet är den som anger mottagarens adress. Detta gör att varje dator i ett nätverk måste ha en unik [[IP-adress]]. Om två datorer har samma [[IP-adress]] går det inte att veta vilken av datorerna som är ett pakets avsedda mottagare (om två personer i samma flerbostadshus heter Anders Andersson kan brevbäraren inte veta vem av dem som ska få paketet som han har med sig).
En [[subnätmask]] är en bitmask som visar var nätverksadressen slutar och värdadresserna börjar och anger därför hur stort nätet är. Den lägsta nätverksadressen anger nätverkets nummer (Net-ID) och den högsta adressen på nätverket anger en sk. [[Broadcast address]]. Subnätmasken består av 32 bitar, som var och en kan ha värdet ett eller noll. På samma sätt som med IP-adresser skrivs varje byte decimalt med en särskiljande punkt. Med hjälp av subnätmasken räknar datorn ut vilket nätnummer den finns på (programmeringsmässigt används en logisk AND-operation).
Fysiskt Skikt 1
Skikt 1 Fysiskt hårdvara råbitars flödet
Funktion
det fysiska skiktet tillhandahåller det mekaniska och elektriska gränssnitt för hur en dator ska anslutas till ett fysiskt medium så att den kan överföra bitorienterade data. På svenska betyder det att lagret definerar nätets struktur, mekaniska och elektriska kontakter samt topologi och hastighet.
- Transproterar rådataflödet över kabeln
- Definierar kablage , Nätverkskort
- Definierar kabelanslutning till nätverkskort ” BNC RJ AUI ”
- Definierar tekniken att sända bitströmmen till kabeln
Protokoll
IEEE 802, IEEE 802.2, ISO 2110, ISDN
Nätverks komponenter
Repeater, Multiplexer, Hubs, TDR, Oscilloscope, Amplifier