IP adressering

[[IP-adress]] och [[subnetmask]]ar

När datorn deltar i ett nätverk behöver den en så kallad [[IP-adress]]. IP ([[Internet Protocol]]) är ett protokoll för datakommunikation som bland annat används för adressering av datorer och nätverksenheter, exempelvis skrivare, i nätverk. IP ([[Internet Protocol]]) arbetar på nätverksnivå, protokollets viktigaste uppgift är routing (vägval). Med hjälp av IP-adresser kan rätt mottagare och avsändare adresseras och routrar tittar på denna adress för att avgöra hur paket ska skickas vidare. En [[IP-adress]] är en unik adress som i de flesta fall tilldelas datorn av en så kallad [[DHCP]]-server för att datorn ska kunna identifieras i nätverket. I andra fall kan en fast [[IP-adress]] vara att föredra och detta sätter en nätverksadministratör eller tekniker manuellt. Exempel på när en fast [[IP-adress]] är att föredra är på en webbserver eller en skrivare. Alla enheter som skickar data på Internet eller ett nätverk måste ha ett [[IP-adress]]. Detta tilldelas enhetens [[nätverkskort]] (NIC). Ex på enheter i ett nätverk är datorer, ip-telefoner, skrivare och routrar. (På Wikipedia finner du mer om [[Routing]])

IP-adressen behöver inte vara densamma hela tiden, utan kan variera beroende på sammanhang och då har man en sk. dynamisk [[IP-adress]]. Dessutom kan datorn exempelvis använda en [[IP-adress]] i ett lokala nätverk ([[LAN]]) men en helt annan [[IP-adress]] på Internet ([[WAN]]). Vi människor agerar likadant eftersom vi presenterar oss på olika sätt beroende på socialt sammanhang. Inom familjen känns det onödigt att presentera sig med både för- och efternamn, något som däremot känns helt naturligt att presentera sig med på en formell arbetsintervju. Datorn kan heta 192.168.0.190 i det lokala nätverket men 94.184.92.86 på Internet.

All data i ett nätverk skickas som paket med information om vilken [[IP-adress]] de ska till och avsändaren av paketet är den som anger mottagarens adress. Detta gör att varje dator i ett nätverk måste ha en unik [[IP-adress]]. Om två ­datorer har samma [[IP-adress]] går det inte att veta vilken av datorerna som är ett pakets ­avsedda ­mottagare (om två personer i samma flerbostadshus heter Anders Andersson kan brev­bäraren inte veta vem av dem som ska få paketet som han har med sig).

En [[subnätmask]] är en bitmask som visar var nätverksadressen slutar och värdadresserna börjar och anger därför hur stort nätet är. Den lägsta nätverksadressen anger nätverkets nummer (Net-ID) och den högsta adressen på nätverket anger en sk. [[Broadcast address]]. Subnätmasken består av 32 bitar, som var och en kan ha värdet ett eller noll. På samma sätt som med IP-adresser skrivs varje byte decimalt med en särskiljande punkt. Med hjälp av subnätmasken räknar datorn ut vilket nätnummer den finns på (programmeringsmässigt används en logisk AND-operation).

Nätverk

Ett nätverk kan beskrivas som två eller flera datorer eller enheter som anslutits till varandra med hjälp av kablar eller trådlös kommunikationsteknik. När de är anslutna till varandra i ett nätverk blir det möjligt för datorerna och enheter att dela information, filer och resurser (till exempel en Internet-anslutning).

Nätverksinställningar

För att få en dator att fungera i ett nätverk är den en del konfigureringar som måste göras. I de enklaste fallen görs detta automatiskt vid installationen men det är ändå viktigt att känna till hur en manuell konfigurering går till. För att få en viss förståelse för detta måste man känna till vissa begrepp.

Nätverkskort

Nätverkskortet är ett gränssnitt (interface) mellan datorn och nätverket. Uppgiften är bland annat att
• anpassa datorns signaler så att det passar på nätverket
• anpassa nätverkets signaler så att det passar på datorn
• avgöra om en viss signal på nätverket är avsedd för datorn
• buffra data

Drivrutin (Driver)

För att nätverkskortet skall fungera i ett visst operativsystem måste operativsystemet ha stöd för kortet. Detta stöd är ett program som brukar kallas för drivrutin (driver). Vilken drivrutin som skall användas beror på operativsystem och nätverkskort. Om du har ett nätverkskort i datorn men detta inte upptäcks av operativsystemet är det troligt att det saknas en giltig drivrutin som i så fall måste installeras.

MAC-adress

MAC-adressen kallas även för fysisk adress och är ett tal med 48 binära (12 hexadecimala) siffror. Adressen är unik för varje nätverkskort och den används som adresslapp på datapaketen i det lokala nätverket. MAC-adressen 48 bitar består av 24 st som anger tillverkaren och de sista 24 som är ett löpnummer. På det sättet kan man garantera att två nätverkskort aldrig har samma fysiska adresser. Som användare berörs man normalt inte av MAC-adressen utan detta hanteras automatiskt av systemet.

DHCP

Vid konfigurering av nätverkskortet måste man avgöra om det skall konfigureras automatiskt av en DCHP-server (Mer om detta senare) eller om man manuellt skall mata in IP-adresser mm. Om man väljer manuell konfigurering måste nedanstående variabler anges:
• IP-adress
• Nätmask
• Default Gateway
• DNS 

IP-adress

Detta är en adress som används för att kunna skicka datapaket mellan olika nätverk.

Nätmask

Man anger en nätmask för att nätverkskortet skall kunna avgöra hur stor del av IP-adressen som är nätadress (NätID) och hur stor del av adressen som är hostadress.

Default Gateway

Default Gateway är närmaste routerns adress. Det talar om för nätverkskortet vart det skall skicka datapaket som skall till ett annat nätverk.

DNS

DNS används för att omvandla URL-adresser (t ex www.it-gymnasiet.se) till en IP-adress. Mer om DNS:er senare.

Nätverksoperativsystem

Nätverksoperativsystems uppbyggnad och funktion, mjukvarans struktur i servrar och dess sammanställning samt principer för hur servrar kan kommunicera och vilka tjänster de kan erbjuda användarna.

En [[server]] är en dator som förser nätverket med en eller flera tjänster (Eng. services). Egentligen är en server inte en hårdvara utan själva programvaran som implementerar tjänsten men det har blivit så att man även kallar själva datorn som kör servern eller servrarna för en server. Det är alltså funktionerna i [[progrmavaran]] som man installerar på en server som avgör om det benämns nätverksoperativsystem.

Enkelt uttryckt kan man säga att nätverksoperativsystemet styr annan programvara och hårdvara för att köra program, dela resurser, skydda data och upprätta kommunikation. Enskilda datorer kör klientoperativsystem, medan servrar med nätverksoperativsystem tillhandahåller tjänster åt klienterna på nätverket. Vanliga nätverksoperativsystem är Windows Server, Unix och dess kusiner samt Novell NetWare. En annan benämning på nätverksoperativsystem är [[serverprogram]].

Filsystem


Operativsystem

 

Nätverksoperativsystem

 

Servertjänster

Tjänster som ofta erbjuds av särskilda serverdatorer på Internet inkluderar E-post, World Wide Web och DNS. Exempelvis webbservrar är ofta i sin tur klienter till en databas-server på samma dator. Det är vanligt att också persondatorer kör serverprogram åtkomliga från nätet, till exempel för IP-telefoni eller fildelning. I hem med flera nätanslutna datorer kan någon av datorerna vid sidan om fungera som egentlig serverdator, och sköta till exempel säkerhetskopiering, utskrifter och e-post för alla datorerna i det lokala nätet. Även en hemmarouter (Integrerad Router) kan ofta aggera server och innehålla exempelvis en webbserver som används för att komma åt att konfigurera routern eller en DHCP server för utdelning av nätverksinställningar på hemnätverket.

Katalogtjänst

DNS

DHCP

E-post

Webb

Remote Desktop

Fildelning